tätbebyggt

Inledning

Det är viktigt att hålla ett gott förhållande till grannarna. Bin i tätbebyggda områden kan orsaka irritation hos dem som icke har bin. Ofta beror det på okunnighet och rädsla.
Som biodlare brukar vi hävda att man kan ha bin överallt, även på balkongen i ett hyreshus. Det kanske är en sanning med modifikation.

För att det skall fungera med biodling i tätbebyggda områden krävs att även biodlaren tar lite hänsyn. Och för den goda stämningens skull bör biodlaren vara den som agerar, och reagerar först.

Grannar

Kom ihåg att det är grannarnas förtjänst att biodlaren får någon skörd i sina kupor. Utan grannarnas odlingar skulle bina inte ha mycket att hämta i närområdet. Visserligen får de nytta av bina genom bättre pollinering men  det kan också hända att de får ett och annat bistick.
Det brukar vara mycket uppskattat om biodlaren tackar grannarna för deras medverkan till en god skörd genom att gå runt och dela ut en burk honung per hushåll. Den kostnaden betalar sig många gånger om i form av en positivare inställning till biodlingen.
Om du som biodlare tillhör den lite snålare typen, eller om du har många grannar och liten skörd, kan du dela ut 350g burkar. Glöm inte att sätta på en etikett.

Antal samhällen och tomtens storlek

I Sverige finns inga fastställda normer för hur många samhällen man får ha på sin villatomt. Det har dock förekommit fall som gått till miljöskyddsnämnden, som beslutat om hur många samhällen biodlaren maximalt får ha på tomten. Resultaten brukar bli en bestående osämja mellan biodlaren och dem som blivit störda och anmält.
Målet för biodlingen måste vara att det aldrig skall bli aktuellt för grannarna att göra någon anmälan.

I Australien finns följande rekommendationer på bigårdarnas storlek:

Tomtareal
antal samhällen
upp till 400 m²
0
400-1000 m²
2
1000-2000 m²
5
2000-4000 m²
10
>4000 m²
beroende på drag

I Vancover ( Canada) rekommenderas högst 4 samhällen om tomten inte är större än 1.100 m².

Dessa siffror  bör kunna vara en vägledning även för svenska förhållanden.

Kupornas placering

Kuporna skall placeras så att bina orsakar minsta möjliga besvär för grannarna. Det innebär bland annat att det skall finnas något flyghinder som gör att bina tvingas upp innan de lämnar den egna tomten. Hindret kan utgöras av ett plank, en tät häck eller liknande. Höjden bör vara minst två meter, helst mera.

Kupornas flusteröppningar bör inte vara nära, eller vetta mot t.ex. lekplatser eller gångvägar.

Hur nära tomtgränsen kuporna kan placeras är helt beroende på  om det går att styra upp flygvägen tillräckligt effektivt. Det kan ske med ett tätt plank eller häck. Avskärmningen bör också var minst 2 m hög och fortsätta en bra bit utanför den yttersta kupan.

Ett annat, mera sällan praktiserat sätt är att ha flusteröppningarna minst 2,5 m över omkringliggande marknivå.

Det kan också vara nyttigt att tänka på att bin söker sig till ljuset.
Ett upplyst öppet fönster kan vara lockande när det närmar sig skymning.
Kuporna bör därför placeras så att grannens fönster, altandörrar ochliknande  inte syns från kupan.

Snälla bin

Avel av bin sker utifrån olika önskemål. Och olika bin passar i olika miljöer. Det viktigaste i tätbebyggda områden är att man håller såsnälla bin som möjligt. Sedan får de vara av vilken form, färg eller ursprung som helst.

Svärmar

Det är biodlarens skyldighet att se till att bina inte svärmar, eller i varje fall att svärmarna inte lämnar tomten. Använd svärmtröga bin, håll unga drottningar, använd spärrgaller, vingklipp drottningarna, se till att samhällena inte överbefolkas. Med andra ord gör allt du kan för att förebygga svärmar.

Om det trots alla försiktighetsåtgärder skulle komma en svärm så är det biodlarens uppgift att ta vara på den, eller avliva den om den inte kan tas tillvara. Det gäller oavsett om svärmen kommer från den egna bigården eller inte.  Argumentet att svärmar flyger långt och att mina svärmar säkert flyger till nästa villaområde är inget bra argument – och låter inte troligt för en icke biodlare. I synnerhet om du inte själv alltid ilar till nästa villaområde och tar vara på alla svärmar där – trots att det bor en annan biodlare där.

Med andra ord: Bin skall bara finnas i bikupor. Alla svärmar skall bort så fort som möjligt. Och ansvaret vilar på närmaste biodlare. Klarar du inte det själv får du be någon om hjälp. Huvudsaken är att svärmarna tas tillvara eller förintas.
Det räcker inte heller med att bina förintas. Helst skall deras vaxbygge avlägsnas och flusterhålet tätas. Om man kan komma åt och rensa bort vaxet  är det bra , annars tar det inte lång tid innan en ny svärm hittat platsen. Ett sätt är att och måla över det område där vaxet suttit med t.ex. trätjära. Bina  tycks inte tycka om doften och undviker att bygga i anslutning till doften. Den sitter också kvar några år. Se även sidan om Svärmning.

Vatten

Ett bisamhälle behöver ha tillgång till vatten. Det skall finnas på nära håll. Det är  biodlarens skyldighet att se till att det finns. Det skall aldrig behöva uppstå den situationen att bina hämtar vatten i grannens barns badbassäng.

Sjukdomar

Den biodlare som håller bin som har någon sjukdom gör både sig själv, sina kollegor och bina en björntjänst. Sjukdomar sprids också till andra bigårdar. Ett samhälle som har någon typ av sjukdom eller är angripet av kvalster eller något annat är inte en fullgod producent av varken honung eller pollinering. (Och pollinering är det vi som biodlare kan erbjuda våra grannar.)

Lär dig därför känna igen de vanligaste sjukdomarna och skadeangreppen och bekämpa dem. Ju tidigare du kan sätta in motåtgärder ju bättre är det.
De biodlare som tillhör SBR rekommenderas att ta kontakt med föreningens sjukdomsansvarige, som i sin tur kan kontakta länsförbundets sjukdomsansvarige om det är några problem han/hon inte kan lösa.

Bitillsynsmannen brukar oftast kunna ge råd och anvisningar.

När det gäller varroa, trakékvalster eller amerikansk yngelröta skall bitillsynsmannen alltid tillkallas. Övriga sjukdomar får biodlaren själv behandla.

Skattning och skötsel

Skattning brukar alltid irritera bina. Undvik därför att plockskatta och skaka av bin. Det är bättre att använda bitömmare och arbeta med hela lådor.
Undvik att skatta eller på annat sätt öppna bikuporna när grannen är i sin trädgård.
Planera alla ingrepp i samhällena i förväg så att du vet vad du skall göra. Då går det mycket snabbare och bina hinner inte bli så irriterade.

Materialförvaring

Material får inte förvaras så att bin kan komma åt det. Det är främst för att inte sjukdomar skall spridas. Respektera detta.
Det är således inte tillåtet att ställa ut ramar och material ”för renslickning”.

Transporter

Att transportera bin är alltid förenat med risker. Det är biodlarens skyldighet att förebygga så mycket som möjligt. Tag hjälp av någon som har erfarenhet om du är nybörjare, det finns mycket att tänka på.

Lite udda.

Bin i tätbebyggda områden har funnits under långa tider. Se t.ex. bin i Israel där ett stort antal bisamhällen fanns inne i bebyggelsen. Uppgifter finns också från USA om att man haft ett stort antal samhällen på taket av en industifastighet.

Referenser