uppdaterad 20-09-29
Åter till kuptyper
De äldsta kända topplistkuporna fanns troligtvis i Grekland.
De beskrevs av George Wheler och Jacques Spon 1672. Hur länge de funnits i bruk innan engesmännen ”upptäckte” dem är okänt. Liknande kupor har senare beskrivits från Kreta.
De kupor vi idag främst avser när vi talar om topplistkupor (TBH – Top bar hive) är av två typer Båda kommer dock från Afrika. Eventuellt har de utvecklats parallellt.
Utgångspunkten var att ta fram en bikupa som vilken bysnickare som helst skulle kunna tillverka med enkla medel, och på så sätt förenkla, förbilliga och öka biodligens omfattning.
Tanzanian top-bar hive (TTBH).
Utgångsmaterialet var en traditionell trågkupor, som användes lokalt. ( Eventuellt Jansha´s horizontal hive * ) Den har lodräta sidoväggar. Topplisterna har anvisningar för vaxbygget. Kupan utvecklades av G. Ntenga 1970. Den rymmer 26 lister som vardera är 30mm breda En variant med 60 mm breda lister – för tvåvaxkakor – finns också. De olika måtten för kupan är noggrainnt angivna. ( Kakavståndet skiljer sig något från standardmåttet hos andra moderna kupor som är 35mm)
Kenya top bar hive /KTBH)
Kupan utvecklades av Dr. Maurice V. Smith och Dr. Gordon Townsend vid University of Guelph i Canada, sponsrad av Canada International Development Agency (CIDA) Forskarna har delvis utgått från den antika grekiska kupan ( Golding ´s Grecian bar hive) och Bevan´s bar hive.
Kupan har sluttande långsidor och är upphängd med linor till fyra stolpar. På så sätt skyddas den från angrepp av såväl tama som vilda djur samt t.ex termiter och myror.
De flesta beskrivna kuporna har flustret på kortsidan. Ett antal varianter har tagits fram, t.ex. Jackssonkupan som används i Sydafrika (bl.a. som elefantstängsel)
Anledning till KTBH
Varför projektet statades i Canada är lite oklart. Vissa källor beskriver att engelsmännen infört biodling i kupor i Kenya tidigare. Dessa var traditionella kuper gjorda med avancerad teknik med bl.a. sinkade hörn. De var därför svåra att tillverka till ett rimligt pris. För att biodlingen skulle kunna få en större spridning på landsbygden behövdes en kupa som varje bysnickare kunde sätta samman av enkelt material. Kupan hade därför, i motsats till TTBH, inga krav på material, inga exakta mått , utöver att listen bör vara 35 mm bred. Normalt gjordes den troligtvis av bräder, men även cement och andra material har varit aktuellt. Om det inte blev helt tätt mellan brädorna gjorde det inget eftersom bina tätar mindre springor.
Myror ,termiter m.m
för att undvika angrepp av myror och termiter hängdes kupan upp i rep. Ett rep från varje hörn till en stolpe/träd. Den fick på så sätt ingen markkontakt. Samma teknik har också använts i bl.a. Sydamerika som Elefantstängsel. När elefanterna kom åt kupan eller upphängningen stördes bina och kom ut. Elefanterna skyr bin och flyr.
Honungsskörd
Topplistkupor har utvecklats för ett område där man traditionellt inte använder slungor. Det fanns därför inga krav på att kakorna skulle klara en sådan behandling utan att brista.
Honungen konsumerades antingen direkt ur kakan eller också krossade man kakorna och pressade ur honungen genom en duk, alternativt låter den självrinna. (jfr hur halmkuporna skattades och hur honung tillvaratogs)
Moderna topplistkupr
Moderna topplistkupor har utvecklats till finsnickeri. Enkelheten från KTBH har försvunnit, djurskyddet (termitskyddet ) likaså.
I mycket har de närmat sig trågkupor av de typer som går under namnen Smålandskupan (eller den tidigare Västgötakupan ). Dock med den skillnaden att de har lister i stället för ramar, långsidorna är sluttande och det krävs en annan teknik för sjukdomskontroll, svärmkontroll, drottningodling och honungshantering.
Avståndet mellan kakornas centrum är 30 mm mot 35 i traditionella ramkupor. De torde därför ge tunnare vaxkakor än ramkupor eftersom det är bigången mellan kakorna som är avgörande.
Bilder förekommer där man visar en hybrid mellan topplistkupa och trågkupa genom att sätta på en skattlåda med ramar.
Vissa av de populära kuporna har ett glasfönster så att man kan se (delvis ) vad som sker inne i kupan. Detta kunde man också se i trågkupor med glastäckbrädor.
En komplett kupa kostar idag (januari 2018) strax under 6.000 kr (Småbruk )
I Södra Afrika används ett stängsel med topplistkupor för att hålla elefanter från odlade grödor. När elefanten kommer åt kupan eller upphängningslinorna kommer kupan i gungning och bina lockas ut. Elefanterna tycker inte om bin och föredrar att dra sig tillbaka. Normalt låter man kuporna befolkas vart efter av svärmar.
Om man tröttnar på biodling kan topplistkupan enkelt förvandlas till en diskho genom att proppa flusterhålet
(Karolinerdagar, Kronhuset, Göteborg 2018 )