Bovete

Latin:Fagopyrum esculentum (Fagopyrum sagittatum)

Svenska:bovete

Norska:bokkveite

Danska:boghvede

Tyska:–

Engelska:Buckwheat, fagopyrum, ,Beechwheat, Brank, French Wheat , Saracen Corn , Sarrasin

 

Närbesläktade arter

Fagopyrum tataricum ( Polygonum tataricum) Sibirisk bovete
Odlas idag i sydöstra kina, Indien, Tibet och Himalaya-regionen. Har en bittrare smak än vanligt bovete.
Arten besöks inte av bin och är självfertil. Innehåller ett ämne – rutin – som är intressant vid läkemedelsframställning.

Biväxt

Bovete är en mycket bra biväxt. Blomningstiden är dessutom lång, från början av juli fram till september. Den lämnar mycket nektar och bra med pollen. Blomman lämnar nektar endast på morgonen – förmiddagen.
Ger en mörk honung med stark smak. Vanlig i KIna och forna Sovjet.

Pollineringsbehov

Bin ökar skörden Rekomenderat antal samhällen per Ha för pollinering varierar mellan 2,5 och 8

Allmänt

Bovete kommer ursprungligen från Kina och har spritts till Japan, Europa och USA.
Det var t.ex en viktig gröda i Tjeckoslovakien på 1100-talet. Idag finns alternativodlingar med bovete och produkterna exporteras till övriga europa.(http://www.vurv.cz/altercrop/)
Det var också en viktig gröda bland de europeer som emigrerade till och kolonialiserade nordamerika.
Bovete har tidigare varit en vanlig gröda också i Sverige. Den trängdes undan av de andra sädesslagen och odlingen var en tid mycket sparsam. Detta resulterade i brist på utsäde av härdigt slag.
Bovete (Fagopyrum escolentum) odlas idag i liten utsträckning, främst i södra Sverige.

Allergiska och fototoxiska reaktioner finns rapporterade från yrkesmässig odling i USA

Användning

Liné anger att fröskalen användes vid skeppstransporter av glas samt för täckning under tak i orangerier. Skalen hade samma uppgift som dagens plastchips för att sydda ömtåliga produketer.

Mat och Dryck

Bovetets frukt, som är en nöt, och används som gryn. Grynen kan också malas till mjöl. Det stärkelserika mjölet är fritt från gluten, och används bla annat till bröd och andra bakverk.