Mjölke

Latin:
Epilobium angustifolium

Svenska:
allmocke, almecke, almocke, berghampa, bockramm, bomullsgräs, brudabloss, brudfackla, duntrav, elgstjelk, getstabb, himmelgräs, himmelsrikesgräs, högmjölke, hömjölke, ilbrand, Illermjölk, ilmjölke, kalfrumpa, kalvrumpa, kropp, miltjamilor, mjölke, mjölkgräs, mjölkört, praktduna, rallarros, råbockegräs, råmjölksgräs, räfrumpa, rävrumpa, rävsvans, skogsbloss, stort, vidjegräs, med, skidor, vidjegräs, vidjegräs, purpurblomma, åldermjölk, ållenmärke, älgerams

Norska:
geitskor, geitrams

Danska:
ederams

Tyska:
Wald Wiedenröschen, Unholdenkraut, Weidenroeschen

Engelska:
Rosebay whillowherb, Fireweed

Synonymer latin:
Chamaenerion angustifolium

Allmänt

Mjölkört har bortåt 85 olika dialektala namn. Några anges ovan. I våra trakter kallas den ofta för rallarros.
Mjölkörten är en utpräglad nitratväxt, som förstår att utnyttja det kväve som frigörs vid kalhuggning eller vid skogsbrand.
Beroende på jordmån mm brukar hyggen kolokaliseras av antingen mjölkört eller hallon. Båda är goda dragväxter som fungerar under flera år, tills skogsplantorna kommer upp och kväver undervegetationen.
På kalhyggen kan den bilda hela hav av rödvioletta blommor.
Anledningen till mjölkörtens snabba annektering av kalmarkerna är varje plantas oerhörda produktion av svävfrön. Varje individ kan producera upp mot 80 000 frön. Fröna är så lätta att det på ett gram går 25 000.
I den finska byn ”Koporjete” skördades i slutet av 1800-talet mjölkört för export till den ryske tsarens hov som kinesiskt te. Verksamheten sysselsatte en stor del av byns befolkning och gav en god inkomst.
Falsariet upptäcktes så småningom. Vid revision visade det sig att flera stora tefirmor sålt mer än dubbelt så mycket kinesiskt te som de importerat.
Den finska orten förlorade därvid en betydande inkomstkälla. (jfr maskros)
Te bryggt på mjölkört sägs dock vara välsmakande, i synnerhet om det blandas med lika delar asiatiskt te

Användning

Rötterna har använts att fläta korgar med och växten har använts som färgämne ( brunt, gult, rött). Den har också använts som strö i ladugårdar och stall.
Barken har använts som garvämne.
Fröhåren har , tillsammans med Jolster, använts för framställning av textil (”svensk bomull”)

Mat och Dryck

De unga rotskotten är rik på kolhydrater och ätes färska eller kokta.
Eftersom smaken var besk rekommenderades dock torkning och förvällning före kokningen. Torkade rotskott ha också ätits. Rotstocken har också torkats och malts till mjöl. Vid brödbak kunde inblandningen av detta mjöl vara upp till 50%.

Biväxt

Pollen 3, nektar 3, kan ge 40-60 kg honung per hektar.
Mjölkört är en betydelsefull biväxt. Det kan löna sig att vandra till mjölkört. Sockerhalten är hög, mellan 44 och 58%, och varje blomma ger ca 1 mg.
Arealerna är också omfattande.
Vissa uppgifter tyder dock på att växtplatsen och / eller klimatet har inverkan på hur mycket nektar växten producerar.
I vissa lägen ger mjölkörten inte alls så mycket nektar som i andra lägen.