Bin kan angripas av olika skadegörare, virus och sjukdomar.
Sjukdomar och skadegörare
| Namn | Orsak /Tecken | notering |
|---|---|---|
| Amerikansk yngelröta | Bakterie,(Paenibacllus larvae) | Samhället förintas. |
| Amöbasjuka | encellig organism Malpighamoeba mellificae ) | |
| Bilus | Insekt (Braula coeca) Ingen lus utan en tvåvinge. | Orsakar normalt ingen skada. Kan störa drottningns äggläggning. |
| björn | Björn (Ursus ssp) vill ha honung, yngel och pollen. Brukar bli en del sönderslaget material. | Elstaket |
| CCD | okänt | Ej i Sverige |
| Europeisk yngelröta | Bakterie (Melissococcus plutonis ) | |
| Hackspett | Kan ibland hacka på kuporna lockad av surret. | OBS hackspettar är fridlysta och får ej skjutas. |
| Kalkyngel | Svamp (Asosphaera apis ) | |
| lilla Kupskalbaggen | Insekt (Aethina tumida) | Ej i Sverige |
| vaxmott | Insekt Olika fjörilslaver av fam (Pyralidae) | |
| Majsjuka | ||
| myror | Vissa myrarter kan bli ett problem, i synnerhet på våren, genom att de rövar foder från samhället. | Enklast är att flytta samhällen till annan uppställningsplats |
| människor | för mycket rotande i samhällen. Sabotage. | |
| Nosema | Svamp (Nosema apis) | |
| Puckelyngel | oparad drottning / brist på sperma | Byt drottning |
| Sammetsgeting | Insekt (Vespa velutina) | Ej i Sverige |
| Septikemi | Bakterie | |
| småfåglar | störningar på flustret under vintervilan | Skydda med kycklingnät |
| Spiroplasma | Bakterie ( Spiroplasma melliferum) | Ej i Sverige |
| Stenyngel | Svamp (Aspergillus flavus och fumigatus ) | |
| Svält | för lite foder | |
| Säckyngel | virus | |
| Trakékvalster | Kvalstrer ((Acarabis woodi)) | Ej i Sverige |
| Tropilaeapskvalster | Kvalsrter (Tropilaelaps clareae och Tropilaelaps mercedesae ) | Ej i Sverige |
| Utsot | Innebär att bina tömmer tarmen inne i kupan Ordet användes tidigare om diarré hos människor. | |
| Varroa | Kvalster |
Virus
| förkortning | namn | förknippas med | Notering | |
|---|---|---|---|---|
| ? | Arcansas Bee Virus | |||
| ABPV | Akut Paralyse Virus | Varroa kan “aktivera” viruset hos bin. | Kan eventuellt också finnas hos humlor (Bombus) | |
| BBPV | Berkeley bee picornavirus | |||
| BQCV | Black Queen Cell Virus | |||
| BVX | Bee Virus X | Förknippas med Amöbasjuka | ||
| BVY | Bee Virus Y | Förknippas med nosema apis | ||
| CBPV | Cronic Bee Paralysis Virus | |||
| CWV | Cludy Wing Virus | |||
| DWV | Deformered Vinge Virus | Förknippas med Varroa | Viruset har påvisats i såväl drottningar som drönare och arbetsbin. Det har också påvisats i varroakvalster samt i honung. Det isolerades först i Japan och fick då namnet “Japanese strain of Egypt Bee Virus”. Namnet ändrades senare till “Deformered Wing Virus”. Yngel, som angrips under det stadium då puppan har vita ögon, brukar överleva men får deformerade vingar – därav namnet. | |
| EBV | Egypt Bee Virus | |||
| FV | Filamentous bee virus | |||
| IAPV | Israel acutei Bee Paralysis Virus | Förknippas med Varroa | ||
| JEBV | Japanese strain of Egypt Bee Virus | |||
| KBV | Kashmir Bi Virus | Förknippas med Varroa . Angriper både Apis cerana och Apis mellifica. Förökar sig snabbt och dödar värden inom tre dygn. | ||
| SBV | Sack Brood Virus | Säckynge Den angripna larven förvandlas till en “vattnig säck”. | Spridningen av viruset sker framför allt inom kupan när bina rensar ut infekterade larver. | |
| SBPV | Slow Paralysis Virus | Förknippas med Varroa | ||
| TSBV | Thai sac brood virus | drabbar ej Apis m. | Under 1980-talet slog ett virus , Thai sac brood virus, ut större delen av det inhemska biet i Indien ( Apis cerana ). Lösningen den här gången var att börja arbeta med europeiska bin ( Apis mellifica) , som inte är känsliga för viruset. |
För beskrivning av de olika hänvisas till Ingemar Fries & Preben Kristiansen :Sjudomar, parasiter och skadegörare i bisamhället