Giftig honung

uppdaterad 2021-09-13

Introduktion

Vissa växter kan innehålla ämnen som är giftiga för bin eller människor. I många fall har dessa gifter en mild verkan i små doser. För att honung skall vara hälsovådlig krävs ofta ett starkt drag på en viss växt, och kanske stor konsumtion av den aktuella honungen.

Växterna kan också vara värdar för insekter som i sin tur kan bidra till giftig honung ( se Tutu) nedan.

När det gäller gifter får man komma ihåg att det alltid handlar om dosen. Många av de ämnen vi uppskattar som kryddor eller doftämnen innehåller ämnen som i stor konsumtion kan vara vådliga.

Av de vildväxande örter vi har i Sverige är det endast ett fåtal som kan ge giftiga rester i honungen. Det krävs dock att bina har ett stort drag från dessa, vilket inte är troligt eftersom de inte är speciellt vanliga ( t.ex. Spikklubba och Belladonna), eller inte är speciellt attraktiva för bina (t.ex.Stånds )

När det gäller odlade växter finns det bl.a. vissa arter av Rohdodendron ( Rohdodendron pontim, Rohdodendron lutium, ev. någon mera) och Kalmiasläktet (Kalmia latfolia ev flera) som vid ensidigt drag kan ge giftig honung. Troligtvis har vi inte några större odlingar av dessa, även om guldazale förekommer.

När det gäller giftighet för bin är det ibland fråga om höga halter av t.ex. magnesium i nektarn som ställer till med problem. Halten av magnesium i nektarn är beroende på jordmånen där arten växer, det kan således varierara från plats till plats för samma art.

En omhuldad myt är att det skulle förekomma döda bin under lindar. Det är inte bin utan humlor, och de har troligtvis dött av svält.

Restriktioner kring honung finns troligtvis endast när det gäller Botulism ( Ingen honung bör ges till barn under 12 månader eftersom de inte har ett tillräckligt imunförsvar ) samt när det gäller skörd av honungsdagg fån Tutu vissa månader på Nya Zeeland.

Ett annat exempel som brukar anges är förgiftning till följd av stor konsumtion av färsk honung från vissa Rhododendronarter.. Detta skedde år 69 före Kristus.Avsamtliga arter är det troligtvis max tre som ger giftig honung.

Ibland kan det förekomma att oönskade ämnen finns i honungen. En bakterie kan orsaka Botulism.

Hög halt av HMF är skadlig för bina..

I princip krävs det antingen ett dominerande drag på aktuell växt för att det skall uppstå sådana mängder gift i honungen att det orsakar förgiftningsproblem. Några exemplar av belladonna i trädgården påverkar knappast honungens negativa verkan.

Bina flyger 3-4 km från kupan för att samla nektar och pollen. De samlar också in vatten. Växterna kan ibland ta upp olika metaller ur marken och anrika dem. Det kan därför förekomma, om än sällsynt, att vissa metaller förekommer i högre koncentration än normalt i honungen.

Växterna kan också ibland ersätta ett ämne med ett annat i näringsupptaget (se radioaktiva ämnen nedan )

Växter som kan ge giftig honung.

Andromeda sp. (Piers sp)

Släktet Andromeda omfattar 3 arter (enligt Plant list) Släktet växer naturligt I bergsregioner I östra och södra Asien. Östra Norsamerika och på Kuba. Vanliga namn är Pieris, Andromedas och Fetterbushes.

I Sverige har vi endast en sort av släktet, Andromeda poliifolia ( A. glaucophylla )rosling, blomris. Det finns inga uppgifter på dess värde som nektar- eller pollenkälla..

Städsegrön buske.Växer normalt I kärr och myrar. Rosling är I större delen av Sverige ganska sällsynt. Rosling finnns I trädgårdshandel och kan odlas I zon I-VI

Strandhede ( sid 188) konstaterar att “… även färsk, nyslungad honung som innehåller nektar och pollen av rosling kan orsaka förgiftningssymptom. “

Belladonna .

I Sverige har vi endast en art Atropa belladonna belladonna, ( Andra namn: galnebär, giftkörs, dvalbär, marieblomma, dödande kväsört.).Det naturliga spridningsområdet är syd- och mellaneruopa. Förekommer sälllsynt som förvildad I Sverige

Det finns inga uppgifter på dess värde som nektar eller pollenkälla.

Växten innehåller gfteterna atropin och hyocyamin samt små mängder nikosin.

Rapporten om giftighet hänrör från Ungern och det finns inga ytterligare uppgifter .

Datura sp

I släktet Datura ingår cirka 10 arter.

I Sverige förekommer Spikklubba (Datura. stramonium) sällsynt i västra Sverige .Andra namn: Bolma,trullkål,  galneört, sömnört och hjärnbryla.Hela växten giftig. Innehåller bl.a. atropin och skopolamin.

Förgiftningsfall med samband med honung från Daturasläkter finns rapporterade från Mexiko och Ungern. Några förgiftningsfall som kan härledas från honung har inte återfunnits från Sverige.

Gelsemium nitidum. (G. sempervirens)

Inget svenskt namn. Engelska: Carolina jessamine, Gelsemium , False Jasmine , Wild Woodbine , Yellow Jasmine Carolina jasmine  , evening trumpetflower, gelsemium, woodbine

Alla delar av plantan innehåller stryknin. Har tidigare använts som medicinalväxt.

Inga arter av släktet växer vilda i Sverige

Nektarn giftig för bin och dödar ynglet. Den kan dock konsmeras av humlor.där den begränsar vissa virus.

Hyoscamus niger

Bolmört. Relativt ovanlig i Sverige. Misstänkta förgiftningsfall rapporterade från Ungern (referenser saknas)

Kalmia latifolia,

Bredbladig kalmia. Förekommer under ett stort antal latinska nmn.

Förekommer som trädgårdsväxt. Härdig i zon I-II

Melicope ternata

Synonyma latinska namn:Entoganum laevigatum,Fagara octandra.

Inget svenskt namn. Växer på New Zealand och kan ge giftig honung.

Rhododendron

Det finns ca 700 arter i släktet , namnsorter oräknade.. Av dessa kan 2-3 ( Rhododendron luteum och Rhododendron ponticumge honung som kan ge oönskade biverkningar. (Mad honey)

Rhododendron luteum

( synonym Rhododendron pontica, Azalea pontica, Rhododendron flavum)

Gulddazalea.. Engelska: Deciduous Azalea, yellow azalea eller honeysuckle azalea,

Guldazalean , med ursprung kring Svarta Havet, är en av dem. Den odlas idag I många länder, bl.a. Sverige.(Härdig i zom I-IV)

Det mest kända förgiftningsfalletfallet är när en här år 69 före Kristus lät sig väl förlusta på erövrade honungskakor.De var lätta att besegra kommande dag.

Honung från guldazalean (Mad Honey) exporterades till Europa under 1700-talet (från Turkiet ?) för att förstärka verkan av alkoholhaltiga drycker. Lär enligt uppgift användas lokalt I Himalaya på grund av sin halusinerande effekt.

Senecio jacobaea L.

Stånds. Växten innehåller canserogena alkaloider. (Strandhede sid 209). Ger något nektar och pollen.

Föroreningar” i honung.

Botulism

Botulism orsakas av en bakterie,Clostridium botulinum., som finns i jorden. Spädbarn under ett år har inte möjlighet att bekämpa bakterien. Äldre barn och vuxna har en tarmflora som bekämpar den.

Bakterien kan förekomma i honung.

Förgiftningsfall i Sverige är mycket sällsynta. Ett fall av de fem som rapporterats de senaste 30 åren kan ha samband med honung.

I Norge rapporterades ett fall 1999. Orsaken angav vara honung på nappen. (Icke bekräftade uppgifter anger at det var importerad honung )

En studie från USA 1979 visade att 10% av de insamlade honungsproven från Califonien innehöll sporer av Clostridium botulinum.

Coriaria arborea (Tutu)

Delar av Nya Zeeland

Honungsdagg produserad av Scolypopa australis (inget svenskt namn, engelska; passion vine hopper ) ger en giftig honung.

Angreppen sker framför allt på sommaren och honung får inte skördas och saluföras under december, januari och februari.

Tutu har bl.a. använts för att minska erosion i vägslänter.

För ytterligare upplysningar se refernser längst ner.

Radioaktiva ämnen

I vissa fall kan radioaktiva ämnen anrikas i växter.

Ett exempel är Ericameria nauseosa  ,(tidigare Chrysothamnus nauseosus)Det finns två underarter och 22 varianter. Troligtvis inga svenska namn. Engelska , Rabbitbbruck,Chamisa, rubber, gray rabbitbrush.

De aktuella växterna som växer i Bayo Caniob nära Los Almos, New Mexico, innehåller en koncentration av strontium90 som är 300 000 gånger högre än normalt. Anledningen är att deras rötter når in i ett område där det finns radioaktivt avfall. De tar upp strontium90  i stället för kalcium. De radioaktiva buskarna kan endast skiljas från normala buskar genom att mäta strålningen.

De exemplar som växer på andra lokaler innehåller inte strontium90

Övrigt

Jäst honung

Vid jäsning produceras etanol, som är ett ämne som påverkar nervsystemet, Kan leda till bestående skador och även dödsfall. Etanol är en drog som påverkar det centrala nervsystemet.  Jäst honung innehåller dock inte så höga halter att det oftast innebär akut förgiftning.

Människorna har utnyttjat honung för att framställa etanol i långa tider. Normalt saluförs produkten under namnen mjöd eller mölska

Ämnen giftiga för bin

Metaller

Nektar (och pollen) kan innehålla samma metaller som jorden de växer i. Det gäller troligtvis också resen av örten. Normalt utgör detta inga problem. Se dock Radioaktiva ämnen ovan.

Aluminium

Skador på bin har förekommit i anslutning till höga halter av aluminium i marken, t.ex. i närheten av smältverk.

HMF

HMF är en produkt som bildas bl.a. vid lagring av honung. Processen är beroende av tid och temperatur. Ämnet är skadligt för bin

Värmepåverkan kan illustreras av innehållet i Tulanghonung:

Lagringstid mg/kg

  • Mindre än 1 år 2.86–4.19
  • Mer än ett år 206.06
  • Mer än två år 986.57–1131.76

Dessa värden kan jämföras med:

Ursprung mg/kg

  • Honung från tistlar 3.98
  • Ljunghonung 9.40
  • Honung från nordvästra Spanien 0.00–1.60
  • Abbamele 881.00–4776.00

Abbamele är en honungsbaserad produkt från Sicilien. Honungen pressas och reduceras sedan under värme i kopparkärl tillsammans med andra ämnen.

Tulanghonung får inte kallas honung i Sverige eftersom den produseras av Apis laboriosa och inte av det europeiska biet.

Referenser

Toxic compounds in honey .https://www.researchgate.net/publication/258431286_Toxic_compounds_in_honey  läst 2017-05-26

The Strange History of ‘Mad Honey’http://modernfarmer.com/2014/09/strange-history-hallucinogenic-mad-honey/ läst 2017-05-26

Rättegångsprotokoll, riktlinjer och tidningsmaterial från Nya Zeeland rörande tutuhonung

Wikipedia, olika växter.

Aluminiumhttps://www.rt.com/news/265600-bees-alzheimer-aluminium-pollution/

Strandhede :Farliga och ofarliga växter, Bida Förlag 2002.

Matsson,Olle: Allt är gift, Natu och Kultur 2018

Abbamele, Wikipedia

Mattson, Olle Allt är gift

NadiaSpanoet al : Chemical characterization of a traditional honey-based Sardinian product: Abbamele#!