Berberis

Latin: Berberis vulgarisBerberis dumentorum )

Svenska: Berberis, sutrorn, vilda vinbär

Norska:Barberisse

Danska: Berberisse, aldmindelig berberis, suurtorn

Tyska: Berberitze, Essigdorn, Sauerdorn

Engelska: Berberis, Common Barberry, Pipperidge Bush

 

Biväxt

Några uppgifter om växtens värde för biodlingen ha inte gått att finna.
Bin besöker dock blommorna.

Närbesläktade arter

I trädgårdshandeln finns ett 30-tal arter och namnsorter av Berberis.
Den vanligaste arten torde vara häckberberis ( Berberis thunbergii) som anges som en god dragväxt (nektar 2, pollen 2)

Allmänt

Under ett stort antal år skulle berberisbusken utrotas. Anledningen var att den ansågs vara mellanvärd för svartrost, en svamp som angrep säd.
Allmogen ombads att i stället plantera vinbärsbuskar. I en lag från 1933 ålades markägare att utrota busken, och samma skyldighet gällde även den som arrenderade mark. Trots att klorex och 2.4.5-T estrar använts i bekämpningen och trots att underlåtenhet att utrota växten var belagt med bötesstraff beskriver Mossberg (Den nordiska floran, 1992) att arten är ganska
vanlig.

Lagen om utrotning / bekämpning upphävdes 1994. De odlade sädesslagen ansågs ha tillräcklig motståndskraft mot svartot. Eftersom det konstateras nya stammar av svampen har röster höjts om att återinföra kravet på utrotning

Användning

Bären och barken har använts mot feber och diarré.
Barken har använts till färgning och ger ylle en gul färg.
Av bären kan också ett vackert rött bläck framställas.

Mat och Dryck

I matlagningen har främst bären och bladen kommit till användning.
Bladen har använts till inläggning av surkål bl.a. i Östergötland.
Bären har använts till saft, sylt och gelé. Till sylt och gelé användes de mogna bären, till saft de fostnupna bären. Tillgängliga
recept på berberissaft innehåller inte något socker, vilket recepten på sylt och gelé gör.
Har tidigare använts på samma sätt som vinbär.

Medicin / Naturmedicin

Inom naturmedicinen har främst extrakt av rotbarken kommit till användning. Det skulle vara verksamt bl.a. som laxermedel.

Övrigt

Blad och ved innehåller giftiga ämnen. Kor, får och getter sägs äta busken medan hästar och svin undviker den.

Småskalig biodling bland Risvedens skogar och ängar