Körsbär

I Sverige finns två sorters körsbär, sötkörsbör (Prunus avium) och surkörsbär (Prunus cerasus)

Allmänt

Latin: Prunus avium
Svenska: Sötkörsbär, fågelbär, fågelkörsbär, sötkörs, vildkörsbär
Norska: Søtkirsebær, morelltre
Danska: Kirsbæ;r, fugelkirschærte, fugelbær
Tyska: Vogelkirsche
Engelska: Gean, Cherry Stalks, Wild Cherry, Mazzard, Sweet Cherry
Synonymer latin: Cerasus avium
———
Latin: Prunus cerasus
Svenska: Surkörsbär, klarbär, surkörs
Norska: Surkirsebær
Danska: Surkirsebær
Tyska: Cherry
Engelska: Dwarf Cherry, Morello Cherry, Sour Cherry
Synonymer latin: Cerasus acida, Cerasus austera, Cerasus vulgaris, Prunus acida
———
Närbesläktad art.
Latin: Prunus cerasifera
Svenska: körsbärsplommon, svartplommon
Norska: Kirsbærsplomme
Danska: mirabel, kirsbærsblomme
Tyska:
Engelska: Wax cherry tree, Cherryplum, Myrobalan, Pissard Plum
Synonymer latin: Prunus myrobalana

———
De första fynden av körsbärskärnor härstammar från äldre stenåldern. Troligen togs trädet i odling redan vid denna tid. Både söt och surkörsbär har länge uppskattats som födoämne, men man hade en viss misstänksamhet mot sötkörsbär vilka ansågs mindre hälsosamma.
I Svenske örtekrantz av år 1684 står det ”när man i myckenhet aff dem äter så fördärfwa the Magan, och förorsaka många Siukdomar”, om surkörsbär stod det ”att de läskia Magans, Lefrens och Niurarnas heeta, släcka Torsten, gifwa Maatlust, och tembligh godh Safft af sigh”. I Sveriges äldsta läkarbok av B. Olai skriven år 1578, rekommenderas ”Kersebär soppa” som ett gott medel mot huvudvärk, förorsakad som det heter av ”mykin Hiernetorka”.

Sötkörsbär kan bli upp till 20m, surkörsbär 7 m och den odlade arten körsbörsplommon upp till 9 m hög.

Användning

Slöjdvirke

Mat och Dryck

Sylt , saft, vin, och naturligtvis naturell som frukt.

Biväxt

Bland fruktträden intar körsbärsträden en framskjuten plats bland biväxterna. De kan jämställas med äppleträden vilka är avsevärt bättre än päronträd vilka i sin tur är bättre än plommonträd. Söt och surkörsbär är jämförbara som biväxter. Nektarn i sötkörsbär är sockerfattig just då blomman slagit ut, endast omkring 10%, men den stiger efter hand till ca 40%.Körsbärshonung är blekgul, finkornig och mjuk. Den saknar egentlig arom. Körsbärsblommornas pollen produceras i stort överflöd. Det har stort biologiskt värde, och körsbärsträdet anses som en god pollenleverantör, färgen är mörkgul.
Sötkörsbär: pollen 3, nektar 3, kan ge 20-40kg honung per hektar. Pollineringsbehov anges till 2,5-3 samhällen per hektar

Surkörsbär: Pollen 2, nektar 3, kan ge 30-40 kg honung per hektar. Pollineringsbehovet anges till 2,5-10 samhällen per hektar.

Körsbärsplommon Prunus cerasifera: pollen 3, nektar 3. Kan ge 25 kg honung per hektar. Ingen uppgift om pollineringsbehov.