Lingon

Latin:
Vaccinium vitis-idaea

Svenska:
Lingon, kröser, Skogens röda guld, linbär, tyssling, kröson, krösa

Norska:
Tyttebær

Danska:
Tyttebær

Tyska:
Preiselbeere, Wilder Busch, Steinbeere, Sauerbeere, Rauschbeere, Preiselbeere, Mehlbeere, Bickelbeere

Engelska:
Cowberry, Lingonberry, Red Bilberry, Kronsbeere, Grantel, Fuchsbeere, Red wortleberry

Synonymer latin:
Vaccinium intermedium

Närbesläktade arter

Se Skogsbär

Allmänt

Lingonet är utan tvekan vårt vanligaste hushållsbär. Bären innehåller 5-10 mg C-vitamin per 100 g. Dessutom innehåller de en hög halt av organiska syror som citronsyra och äpplesyra. Saften innehåller också en glykosid som avspjälkar bensoesyra. Bensoesyra är ett känt konserveringsmedel och det är tack vare denna som lingonen kan förvaras i sin egen saft utan att jäsa.
Det är det skogsbär som innehåller mest kolhydrater ( 8-10 % av färskvikten).
Genom att blanda lingon med andra bär och vatten i en flaska kan bär sparas till senare bruk.

Mat och Dryck

Användes framför allt till sylt, och i viss mån till saft (lingondricka).
Bladen kan användas till te.

Biväxt

Pollen 2, nektar 3
Lingon producerar nektar precis som de flesta andra ljungväxterna, som lockmedel för pollinering. Ren lingonhonung är en sällsynthet även om lingonblomman producerar ganska rikligt med nektar. Det beror på att blomningen är ganska tidig och på det faktum att det är sällan att bigårdar finns vid de stora lingonmarkerna.

Övrigt

Anses ha en viss febernedsättande verkan.
Lingon har länge haft en central roll i folkhushållet. Att det fortfarande är fallet illustreras bäst av att inkomster av plockning av lingon upp till 5.000 kr är skattefritt. En förmån som endast delas av kotteplockning. All annan hobbyverksamhet som kan ge et ekonomiskt överskott skall ju som bekant tas upp i speciell bilaga till deklarationen.