uppdaterad 2020-09-15
Vaxmott
Det finns två sorters vaxmott, lilla och stora.
Större vaxmått Galleria mellonella
liten vaxmott Achroia grisella
Dess larver har förmågan att bryta ner vax och tillgodogöra sig det som kolhydrater. De kan också påträffas hos humlor men för övervintring måste de övervintra i bivax.
Stora vaxmottet är vanligast som skadegörare. De vuxna fjärilarna lägger ägg i vaxets sprickor där bina inte kommer åt att rensa bort dem. Larverna äter sig in i vaxet ofta i mellanväggen och spinner ett vitaktigt och motståndskraftigt pupphölje, ofta flera larver tillsammans. I starka bisamhällen gör vaxmottet ingen nämnvärd skada men förråd av lagrat vax kan bli totalförstört.
Bästa sättet är att utsätta vax för vintertemperatur. Vid minus tio grader dör samtliga larvet men inte direkt utan först efter en tid. Att gasa med ättika dödar ägg och vuxna fjärilar medan larverna är mer motståndskraftiga. Risken minskar om man förvarar vaxet kallt och dessutom gasar med ättiksyra. Utvecklingstiden från ägg via larv till puppa är temperaturberoende och tar från 4 veckor till flera månader. Snabbast utveckling sker vid 25-30 grader. Vuxna vaxmott kan inte ta åt sig föda och gör därför ingen skada på vaxkakorna vilket däremot vaxmottlarverna gör. Under sommaren är det bästa Du kan göra förutom kyla och gasning är att se till så att samtliga utbyggda ramar passerar bisamhället. Om man enbart gasar med ättiksyra så överlever vaxmottets puppa.
Båda sorternas vaxmott är fjärilar och flyger fritt tills de hittar en bikupa, de smiter in genom flustret och börjar lägga ägg i vaxsmulor på botten och i trävirket. Om man har vaxmott i kakorna kan man banka ut dem genom att slå med kupkniven på ramen men bara de stora larverna kommer ut, de mindre är kvar men kan bankas ut senare. Larverna får sitt protein från vaxet i cellerna, från pupphöljen och från pollen i cellerna men kan också äta biyngel däremot går larverna inte på vaxmellanväggar.
Larverna i Starka bisamhällen kan hålla tillbaka vaxmotten medan svaga samhällen riskerar att duka under. Man förebygger vaxmottsangrepp genom att hålla kupan ren, har Du träsargar så kan Du flamma och vill Du inte att träet ska mörkna så penslar Du innan Du flammar med kokt linolja. Har Du frigolitkupor så använder Du Virkon S.
Vaxmotten angriper inte vax i klump. Angripna ramar eldas enklast upp. Det brukar vara så lite vax var att det inte lönar sig att smälta ur det.
Utbyggda ramar förvaras kallt över vintern och behandlas med ättiksyranga.
Svårt angripna ramar eldas upp. Skicka inte in angripna ramar till ursmältning. Dels är vaxutbytet rätt litet, dels riskeras att vaxmåtten sprider sig till andra ramar.
Att läsa mera
Ang vaxmåttens förmåga att bryta ner plast se https://sv.wikipedia.org/wiki/Större_vaxmott
eller hela rapporten engelska