kupbottnar

uppdaterad 2018-10-14

Kupbotten är den understa delen av kupan. Hur den skall vara utformad har det genom tiderna varit stora diskussioner kring.

Fasta bottnar

Halmkuporna hade oftast en enkel träbotten utan ytterligare isolering.

När trågkuporna kom blev det vanligt med fasta bottnar som hade en hel del isolering ”för att bina inte skulle bli kalla om fötterna. I de första kuporna var det fasta bottnar, d.v.s. de gick inte att ta loss.

Alexander Lundgren konstruerade en botten som gick att dra ut och göra ren. Den gick också att justera i framkanten så att man kunde välja höjd på flusterhålet.. Den går vanligtvis under beteckningen ”Lundgrensbotten”. I hembyggen var den ofta försedd med en tretexskiva som isolering.

I och med att uppstaplingskupor blev vanliga började man så småningom att experimentera med andra bottnar. I början var det fasta, isolerade bottnar. På Skälderhus modell infördes en modell där man med hjälp av två plåtremsor kunde justera flustrets storlek (bredd).

Ventilerade bottnar

Ventilerade bottnar mötte i början stor skepsis. Man var rädda att bins skulle frysa ihjäl om de fick så mycket luft och att det skulle bli korsdrag i kupan. Förespråkarna menade att kupan skulle vara tät upptill och fungera som en ostkupa där värmen stannade. De menade också att det var osannolikt att bina sprang omkring på bottnen vintertid. De första nätbottnarna i Sverige var troligtvis Baaraasbottnar från Norge. Bottnen hade fungerat bra där och vi har ju ett liknande klimat.

Idag har de flesta bottnar till uppstaplingskupor någon typ av ventilation. Flera lösningar har sett dagens ljus, de flesta har någon typ av nät. De kompletteras oftast av en tät skiva över skattlådorna (oftast plast). Erfarenheterna har visat att en kupa med en ventilerad botten kan snöa över helt och hållet. Bina får den luft debehöver genom snön. Det probleman ibland hade med igensatta ( igenfrusna ) flusteröppningar förekommer inte eftersom vattenångan från bina ventilers ut genom ventilationen.

Högbottnar

Högbottnar har ett större utrymme mellan bottnen och ramarna än traditionella bottnar. Ibland kan de fara försedda med en inläggsskiva som gör att nedfallet samlas där och inte på bottennätet.

Universalbotten

En speciell konstruktion är Universalbottnen. Det är en högbotten med vetilationsgallret bakåt. Den har vissa finesser som saknas hos andra ramar. Konstruktionen gör att man enkelt kan rensa ut nedfall utan att lyfta av lådorna. Det är också enkelt att lägga in t.ex Apifonda om så skulle behövas. Genom att kasta en blick genom galler kan man se om bina bygger vaxbygge under ramarna – då är det hög tid att utöka. Rövarbin söker sig till ventilationsgallret på baksidan och kommer inte in i kupan.

Övrigt

Vissa tak har lister på ovansidan som gör att man kan ställa av en låda utan att krossa bin. Dessa tak kan också användas som botten för t.ex avläggare.

Åter till kuptyper