tappning mm

Uppdaterad 2017-02-10

föregående sida

1 Silning

När honungen lämnar slungan,eller pressningen, innehåller den en del vax, pollenklumpar och annat skräp. Det måste avskiljas innan den kan tappas på burk. Här finns det en del olika metoder.

1.1 Tråg

Vid större anläggningar brukar man använda ett tråg. Det är i princip ett kärl där honungen får passera några väggar över eller under. Det mesta vaxet flyter då upp och honungen är att jämföra med grovsilad när den går vidare.

1.2 Klartank

En klartank är ett större kärl dit honungenförs, antingen direkt från slungan eller från tråget. Honungen fylls på upptill och avtappning sker vid botten, Om flödet genom klartanken inte för för snabbt hinner det mesta vaxet flyta upp.

1.3 Silar

Silarna brukar vara av två maskstorlekar, grovsil och finsil. I mindre biodlingar brukar man hälla honungen direkt från slungan i grovsilen. Om man använder tråg, eller klartank,  kan man ofta hoppa över grovsilen och gå direkt i finsilen. Bilderna visar en äldre typ av dubbelsil. Materialet är idag rostfritt eller av tyg. Man bör ha två uppsättningar eftersom silen ibland sätts igen av vaxpartiklar.

1.4 Silcentrifug m.m

På marknaden finns även andra typer av utrustning för avskiljning av  vax från honung.

1.5 Filter

Främst i USA vill man ha flytande honung. Där använder man ibland ett högtrycksfilter som är mycket finmaskigt för att ta bort så mycket pollen som möjligt (kristallissationskärnor). Tekniken bygger på att varm honung pressas genom filtret under högt tryck. Omedelbart efter att honungen passerat filtret kyls den igen. Metoden kräver en efterföljande ympning.

2 Rörning eller Ympning

Honung är vid slungningen rinnande. Efter ett tag kristaliserar den. Hur lång tid det tar varierar mellan olika honungssorter, d.v.s. varifrån bina hämtat  nektarn. Ren jonung från klockljung torde inte kristallisera och ren honung från mjölke kan hålla sig flytande i månader.

Honung som lämnas att självkristallisera brukar ge stora kristaller och kan kännas ”sandig”. För att undvika detta gäller det att få hela satsen homogen och kristallisera samtidigt.

I andra länder är honungen direkttappad på burk och grovkornig. Detta uppfattas som normalt. Len honung misstänks lätt som förfalskad av personer från dessa länder.

2,1 Rörning

Den vanligaste metoden tidigare var att röra honungen. En burk med den nyslungade honungen ställs på lockets kärl. När den börjar bli lite ”grumlig” är det dags att börja röra honungen så den blir ordentligt blandad. Normalt sker detta två gånger per dag tills honungen blir tillräckligt trögflytande för att tappas. Tidigare användes en bokstav för rörningen. Numera används oftast en borrmaskin med en rostfri ”skruv”

2,2 Ympning (levande ymp)

En metod för att påskynda kristalisationsprocessen är att ympa honungen med honung som håller den kristallstorlek man önskar på den färdiga produkten. Länkar till arbetsgång samt en redovisning av arbetet bakom framtagningen av processen finns här. Genom användande av levande ymp påskyndas tiden mellan slungning och tappning avsevärt.

3 Tappning

Honungen tappas i kärl av olika storlek beroende på lagringsbehov eller leveranssätt.

För den mindre biodlaren användes oftast ett tappkärl. Tidigare var det av plåt. men är hu främst tillverkade i plast eller rostfritt.

 

 

3.1 på förrådskärl / transportkärl

Om man vill spara honungen för senare tappning i konsumentförpackningar kan den sparas i därför avsedda hinkar som rymmer 28 kg. För leverans av honung till uppköpare används också dessa hinkar samt fat (ca 195 liter) eller palltankar.

Vid senare tappning värms honungen så att den blir hanterbar och tappas sedan på konsumentförpackningar. I detta moment kan man blanda olika satser honung. Eventuellt sker silning och ympning innan tappningen,

3.2 till konsument

Med konsumentförpackning avses främst de burkar man hittar i butiker och liknande. Vanligaste storlekarna är 350g, 500g och 700g. Mindre förpackningar hittar man ibland på t.ex. hotellfrukostar, samt när det gäller speciella sorter eller smaksatt honung.

När det gäller främst importerad honung kan det förekomma förpackningsstorlekar som är standard i förpackningslandet.

3.3 manuellt

Normalt användes hos hobbybiodlare  ett tappkärl med en kran.Det bör vara rostfritt eller av livsmedelsgodkännt material. Vanligast är plast.

Livsmedelsverket har angivelser på hur mycket vikten får variera jämfört med vad man anger på etiketten.

3.4 tappmaskin

Tappmaskiner ger mera exakt mängd innehåll.

4 märkning, spårbarhet

Förpackning skall vara märkt enligt de krav som ställs upp av myndigheterna.(Livsmedelsverket). Där finns också anvisningar om hur mycket vikten får avvika från vad som står på färpackningen.

För konsumentförpackning gäller att det skall stå vad den innehåller ( Honung), vem som ansvarar för förpackningen ( normalt biodlaren) hur mycket den innehåller, bäst före datum. Många butiker vill också ha en EAN-kod.

Livsmedel skall vara spårbara. Det innebär förenklat att biodlaren skall veta vilka som köpt honung från ett visst parti ( slungning, tappning eller liknande) och att detaljist/konsument skall kunna spåra en förpackning tillbaka till producenten. För mindre konsumenter kan detta enklast ske via bäst före datum.

Kraven på vad märkningen ( oftast etiketten) skall innehålla för uppgifter varierar beroende på förpackningsstorleken och vilket konsumentled man vänder sig till.

5 Lagring

5.1 Långtidslagring

Långtidslagring  sker svalt. Optimal temperatur torde vara kring +15°C

5.2 Korttidslagring

Kottrtidslagring kan ske i rumstemperatur. Starkt ljus bör undvikas eftersom det kan bleka honungen.

6. Hållbarhet

Hur länge honungen håller sig är en definitionsfråga på vad man kallar honung och vilka krav man ställer. Den honung man fann när man öppnade pyramiderna var fortfarande honung. Troligtvis hade den förlorat det mesta av arom och smak..

6.1 Konsumentförpackningar

Normalt garanterar biodlaren en hållbarhet på 1-2 år från tappningsdatum, Angiven sista förbrukningsdag kan också utnyttjas som batchnummer om man vill följa honungen.

7. Vanliga fel

7.1 Strimmig

Honungen har varit för trögflytande när den tappats. Tidigare vanligt förekommande när man rörde honungen.

7.2 Rimfrost

Honungen kan krympa när de förvaras svalt. Det uppstår då små luftbubblor mellan honungen och glaset och de ger err rimfrostliknande mönster, Fenomentet tycks inte uppstå på honung som varit omtappad.

5.2 Skum på ytan

Skummet kan bestå av luftbubblor eller finkornigt vax. Uppkommer om man agiterar honungen kraftigt strax innan man tappar den, Låt luften hinna flyta upp innan ni tappar på burk.

7.3 Honungen skiktar sig

Efter en tid kan det hända att honungen skiktar
sig med en flytande
fas överst. Det beror på att druv- och fruktsocker delar på sig ( druvsockret faller ut ur det flytande fruktsockret.)

Honungen till höger har lagrats vid jämn temperatur ca 30 år.