tappning mm

Uppdaterad 2020-09-17

föregående sida

1 Silning

När honungen lämnar slungan, eller pressningen, innehåller den en del vax, pollenklumpar och annat skräp. Det måste avskiljas innan den kan tappas på burk. Här finns det en del olika metoder.

1.1 Tråg

Vid större anläggningar brukar man använda ett tråg. Det är i princip ett kärl där honungen får passera några väggar över eller under. Det mesta vaxet flyter då upp och honungen är att jämföra med grovsilad när den går vidare. Mer avanserade tråg har värmeuppvärmning för att honungen skall håla sig varm för att lättare gå igenom silar. Trågen är oftast försedda med nivåvakt som styr en pump så att nivån hålls konstant.

1.2 Klartank

En klartank är ett större kärl dit honungen förs, antingen direkt från slungan eller från tråget. Honungen fylls på upptill och avtappning sker vid botten, Om flödet genom klartanken inte för för snabbt hinner det mesta vaxet flyta upp.

1.3 Silar

Silarna brukar vara av två maskstorlekar, grovsil och finsil. I mindre biodlingar brukar man hälla honungen direkt från slungan i grovsilen. Om man använder tråg, eller klartank,  kan man ofta utesluta grovsilen och gå direkt i finsilen. Bilderna visar en äldre typ av dubbelsil. Materialet är idag rostfritt eller av tyg. Maskstorleken på finsilen (metall) är 0,5 mm. Man bör ha två uppsättningar eftersom silen ibland sätts igen av vaxpartiklar.

En variant är flytsilen som i princip är en finsil som är nedsänkt i ett kärl. Honungen fylls i silen och går ut i kärlet som har avtappning långt upp. Eftersom kärlet hela tiden är fullt av honung flyter vaxet upp utan att sätta igen silen.

1.4 Silcentrifug m.m

På marknaden finns även andra typer av utrustning för avskiljning av  vax från honung, t.ex. silcentrifug, separator mm

1.5 Filter

Främst i USA vill man ha flytande honung. Där använder man ibland ett högtrycksfilter som är mycket finmaskigt för att ta bort så mycket pollen som möjligt (kristallissationskärnor). Tekniken bygger på att varm honung pressas genom filtret under högt tryck. Omedelbart efter att honungen passerat filtret kyls den igen. Metoden kräver en efterföljande ympning om man vill att honungen skall kristalliseras.

2 Rörning eller Ympning

Honung är vid slungningen rinnande. Efter ett tag kristaliserar den. Hur lång tid det tar varierar mellan olika honungssorter, d.v.s. varifrån bina hämtat  nektarn. Ren jonung från klockljung torde inte kristallisera och ren honung från mjölke kan hålla sig flytande i månader.

Honung som lämnas att självkristallisera brukar ge stora kristaller och kan kännas ”sandig”. För att undvika detta gäller det att få hela satsen homogen och kristallisera samtidigt.

I andra länder är honungen direkttappad på burk och grovkornig. Detta uppfattas som normalt. Len honung misstänks lätt som förfalskad av personer från dessa länder.

2,1 Rörning

Den vanligaste metoden tidigare var att röra honungen. En burk med den nyslungade honungen ställs på lockets kärl. När den börjar bli lite ”grumlig” är det dags att börja röra honungen så den blir ordentligt blandad. Normalt sker detta två gånger per dag tills honungen blir tillräckligt trögflytande för att tappas. Tidigare användes en bokstav för rörningen. Numera används oftast en borrmaskin med en rostfri ”skruv”

2,2 Ympning (levande ymp)

En metod för att påskynda kristalisationsprocessen är att ympa honungen med honung som håller den kristallstorlek man önskar på den färdiga produkten. Länkar till arbetsgång samt en redovisning av arbetet bakom framtagningen av processen finns här. Genom användande av levande ymp påskyndas tiden mellan slungning och tappning avsevärt.

2.3 Skummning

Vid simningen kan visst vax bli kvar och vid rörlig/ympning kan viss luft inblandas. Detta flyter upp om honungen får vila ett antal timar och kan skummas av genom att täcka ytan med smörpapper eller gladpac. När det avlägsnas brukar skummet följa med. 

3 Tappning

Honungen tappas i kärl av olika storlek beroende på lagringsbehov eller leveranssätt.

För den mindre biodlaren användes oftast ett tappkärl. Tidigare var det av plåt. men är hu främst tillverkade i plast eller rostfritt.

Två typer av kranar förekommer. Dels den typ som finns på bilden, dels en gilliotinkran. Den senare är dyrare men anses ge mindre ”dropp”

Vid större mängder användes någon typ av tappmaskin som automatiskt fyller rätt mängd i burken.

 

3.1 På förrådskärl / transportkärl

Om man vill spara honungen för senare tappning i konsumentförpackningar kan den sparas i därför avsedda hinkar som vanligtvis rymmer 28 kg. För leverans av honung till uppköpare används också dessa hinkar samt fat (ca 195 liter) eller palltankar.

Vid senare tappning värms honungen så att den blir hanterbar och tappas sedan på konsumentförpackningar. I detta moment kan man blanda olika satser honung. Eventuellt sker silning och ympning innan tappningen,

3.2 till konsument

Med konsumentförpackning avses främst de burkar man hittar i butiker och liknande. Vanligaste storlekarna är 350g, 500g och 700g. Mindre förpackningar hittar man ibland på t.ex. hotellfrukostar, samt när det gäller speciella sorter eller smaksatt honung. När det gäller tillåtna viktavvikelser i resp förpackning se nedan.

När det gäller främst importerad honung kan det förekomma förpackningsstorlekar som är standard i förpackningslandet.

3.3 manuellt

Normalt användes hos hobbybiodlare  ett tappkärl med en kran.Det bör vara rostfritt eller av livsmedelsgodkännt material. Vanligast är plast.

3.4 tappmaskin

Tappmaskiner ger mera exakt mängd innehåll.

3.5 Mängd

När det gäller mängden i respektive förpacknin finns bestämmelse om hur mycket innehållet får understiga angiven mängd.

För en 350g burk är det 3%, dvs 10,5 g. För 500g och 700g får vikten inte avvika mer än högst 15g.

Bestämmelserna om nettoinnehåll finns hos Swedacs föreskrifter om färdigförpackade varor-STAFS 2017:1

4 Märkning

Den större delen av biodlarnas egenförsäljning av honung sker till konsument eller grossist/återförsäljare.

De vanligaste förpackningsstorlekarna är 350g, 500g och 700g.

Förpackningarna skall vara försedda med etikett enligt gällande lagstiftning.

Obligatoriska uppgifter är

  1. Ursprungsland
  2. Honung i beteckningen
  3. Mängd/nettokvantitet
  4. Namn/firmanamn och adress
  5. Datum för minsta hållbarhet.

Kommentarer

1.Ursprungsland är i normalfallet Sverige.

3 Mängd se 3.5 ovan

5 Brukar normalt vara 1-2 år från slungningsdatum. Detta kan användas som batch-nummer så att honungen kan spåras tillbaka till ett specifikt parti

 

Dessutom kan viss tilläggsinformation förekomma. En del av denna är reglerad.

  1. Speciella kvalitetsegenskaper
  2. Nektarkälla
  3. Regional och topografiskt urspung
  4. Förvaringsanvisning

Kommentarer

1.Honung i vaxkakor eller bitar av vaxkakor, självrunnen, slungad, presad, filtrerad. Nyslungad honung bör kompletteras med en förklaring.

2 Livsmedelsverket anger blomhonung, bladhonung, nektarhonung. Sorthonung får anges om de, enligt Livsmedelsverket, uteslutande kommer från den källan. Enligt vedertagna normer inom biodlarkretsar räcker det med att en fastställd procent kommer från aktuell dragväxt.( fastställen via pollenanalys)

Märkningen av förpackning finns angiven hos Livsmedlsverket 

Många biodlare använder också locketiketter som samtidigt utgör en lockförsäkring. Locketiketten kan ge tilläggsinformation som t.ex. försommarhonung, högsommarhonung, ljunghonung m.m.

För försäljning till återförsäjare krävs också ofta EAN-kod.

5 Lagring

5.1 Långtidslagring

Långtidslagring  sker svalt. Optimal temperatur torde vara kring +15°C

5.2 Korttidslagring

Kottrtidslagring kan ske i rumstemperatur. Starkt ljus bör undvikas eftersom det kan bleka honungen.

6. Hållbarhet

Hur länge honungen håller sig är en definitionsfråga på vad man kallar honung och vilka krav man ställer. En vida spridd uppfattning är att man funnit  honung när man öppnade pyramiderna och den var fortfarande honung. det har dock inte gått att återfinna belägg för detta. Däremot kan de eventuellt ha funnit spår av honung i vissa kärl. Det är en helt annan sak.

6.1 Konsumentförpackningar

Normalt garanterar biodlaren en hållbarhet på 1-2 år från tappningsdatum, Angiven sista förbrukningsdag kan också utnyttjas som batchnummer om man vill följa honungen.

7. Vanliga fel

7.1 Strimmig

Honungen har varit för trögflytande när den tappats. Tidigare vanligt förekommande när man rörde honungen.

7.2 Rimfrost

Honungen kan krympa när de förvaras svalt. Det uppstår då små luftbubblor mellan honungen och glaset och de ger err rimfrostliknande mönster, Fenomentet tycks inte uppstå på honung som varit omtappad.

7.3 Skum på ytan

Skummet kan bestå av luftbubblor eller finkornigt vax. Uppkommer om man agiterar honungen kraftigt strax innan man tappar den, Låt luften hinna flyta upp innan ni tappar på burk.

7.4 Honungen skiktar

Efter en tid kan det hända att honungen skiktar sig med en flytande fas överst. Det beror på att druv- och fruktsocker delar på sig ( druvsockret faller ut ur det flytande fruktsockret.) De olika fraktionerna kan innehålla olika mängd socker. Även om den totala andelen vatten understiger 20% kan således jäsning uppstå.

Honungen till höger har lagrats vid jämn temperatur ca 30 år

7.5 Jäsning. 

Honung som innehåller mer än 17,1 % kan råka ut för jäsning. Se vidare honung.