Arbetsgång – slungning

uppdaterad 2019-09-29

Föregående sida

Förbehandling


image002

 

 1 Från bigård

Skattlådor som kommer från bigården kan innehålla bin som inte lämnat ramarna. Honungen kan också innehålla för mycket vatten, Det senare gäller framför allt den honung som skördas sent på säsongen.

2 Mellanlager

Eftersom skattlådor kan komma in under en viss tid kan det vara idé att ha ett lagerutrymme där man kan lagra i väntan på slungning, Det bör vara ett bitätt utrymme där det finns en sluss där de bin som eventuellt följt med ramarna in kan lämna skattlådorna / lokalen

3 Vattenhalt / torkning

Vattenhalten i honungen får inte överstiga 20%. Helst bör den ligga på 16-18 %. Honung med för hög vattenhalt måste torkas. Detta sker genom att man låter ”torr” luft passera genom skattlådorna. Vattenhalten i icke täckt honung brukar vanligtvis sjunka med 1 % / dygn

4 Värme

Varm honung är mera lättrinnande och därmed lättare att slunga. I vissa fall kan det vara önskvärt att kunna värma upp ramarna så att de håller en temperatur över rumstemperatur. Observera att vaxet blir mjukare och att risken för kakfall ökar med högre temperatur.

Naturligtvis går det att kombinera dessa tre moment i ett och samma rum. Rummet kan eventuellt förses ed en insektfälla.

Utvinning

image001

5 Avtäckning

Avtäckning innebär att vaxlocken avlägsnas. Det kan ske på flera olika sätt.

Honung som skall sepreras eller pressas behöver inte avtäckas. Sektionshonung skall inte avtäckas.

De vanligaste principerna för små och medelstora biodlingar ( upp till ca 100 samhällen) är kniv, avtäckningsgaffel eller supergaffel, Avtäckare av Sjølistyp är främst utvecklade för ljunghonung. Vid större biodlingar används oftast någon typ av automatisk avtäckningsmaskin.

5.1 Kniv

Vaxlocken avlägsnas med en speciell kniv. Det finns både enkla knivar och sådana som värms med el eller ånga. för att arbetet skall gå enkelt bör kakorna vara väl utbyggda. ( tips: 9 ramar i en 10-ramars skattlåda ) Kniven kan även ha en annan form och mera likna en hyvel.

5.2 Avtäckningsgaffel

med en speciell gaffel ”lyfts” cellocklen av.

5.3 Supergaffel

Ett relativt nytt redskap där man skrapar av cellocken. Snabb att arbeta med.

5.4 Avtäckare av Sjølistyp

Ljunghonung har en tixsotrop koncistens. Den här typen har ett antal piggar som tränger in i cellerna och ”rör om” honungen så att den tixotropa strukturen störs en viss tid. Samtidigt punkteras cellocken.

5.5 Avtäckningsmaskinger

Vid större biodlingar används oftast någon typ av avtäckningsmaskin där cellocken avlägsnas med knivar eller roterande borstar .

5.6 Övriga tekniker

Några biodlare använder en värmepistol för att smälta av vaxlocken. Tekniken kräver en viss träning.

På marknaden finns även en handhållen honungslossare som arbetar ungefär som Sjølis, samt en rulle med piggar. Vi har inte någon erfarenhet av någon av dessa.

5.7 Perforatorer

Om man inte har tillgång till en avtäckare av sjølistyp får man lita på andra tekniker för att få ut ljunghonungen. Ett sätt är att perforera cellbotten så att det kan komma in luft under ”honungsklumpen”. Detta kan ske för hand med t.ex. Settermans honungskam eller med en apparat som utsprungligen hette Honungslossaren Perfekt ( Säljs nu under andra namn)

6 Utvinning

6.1  Sektionshonng

Sektionshonung är i princip en utbyggd vaxkaka med täckt honung. Det finns speciella sektioner som sätts i en normal ram och där man låter bina bygga ut och lägga honung. När man skördat sätter man ett plastlock på ömse sidor, och försluter med tejp eller etikett. En relativt ny produkt i Sverige. En variant för utvinning av sektionshonung är en stans som man trycker ut ett stycke som sedan förpackas på samma sätt. (cirka 180g /st) En fördel är att använda otrådade ramar.

Närbesläktat är att sälja hela utbyggda ramar med honung.

Gemensamt för saluföring är att det bör vara ljust jungfruligt vax. Målgruppen utgörs till stor del av invandrargrupper som har en vana att konsumera honung på detta sätt.

6.2 Självrinning

Den äldsta metoden är att låta honungen rinna ut ut cellerna av egen kraft. Eventuellt kunde man lägga honungskakorna i ett tygstycke (jute eller linne) och krama det. Metoden används knappast i Sverige idag.

6.3 Separering

Björn Lagerman tog fram en metod (Fribi ) som innebar att bina fick bygga fritt i skattlådan på mellanväggar (inga ramar). Hela vaxbygget maldes sedan och honungen separerades från vaxet i en speciell separator. Metoden är idag sällsynt praktiserad. ( se även 6.6)

6.4 Pressning

Innebär att vaxkakorna utsätts för ett tryck så att honungen pressas ut. Tillämpas framför allt när det gäller Ljunghonung. Pressen kan vara handskriven (typ enklare fruktpress) eller hydraulisk (”domkraft”) .

6.5 Slungning

Honungsslungan uppfanns av France Hruska 1865.Dagens slungor följer samma princip.

Ramarna sätts i en slunga ( en typ av centrifug) och honungen trycks på så sätt ur cellerna av cetrifugalkraften. Olika typer och storlekar finns.

6.5.1 Olika slungor

A. Tangentialslungor

Den vanligaste typen i små och medelstora biodlingar. Olika storlekar kan ta 2,3,4,5.6.8 ..ramar.Man bör välja en slunga som tar ett jämt antal ramar ( 2.4.6.8…) eftersom den är flexiblast. I en slunga för 6 ramar kan man slunga 2.3.4,6 ramar och ha balans.

Två typer finns, Handdrivna och motordrivna.

Av de motordrivna finns det två typer. dels vanliga, dels självvändande Till de självvändande kan man koppla en automatik som reglerar riktning och varvtal om man så önskar.

B. Radialslungor

I en radialslunga sitter ramarna i ”stjärnform” med överlisten ut. Båda sidor töms samtidigt. Tekniken innebär att man får mera slungteknik per kvadratmeter golvyta. Två grundtyper finns, dels liggande ( lodrät axel) dels stående ( vågrät axel). De senare utgör ofta en integrerad del i en slunglinje (I en slunglinje är flera funktioner sammanbyggda)

6.6 Fribi

Fribisystemet bygger på ett bina får bygga ut mer eller mindre fritt i skattlådorna. Honungen och vaxet mals sedan och går genomen separator som särskiljer honung och vax. Utvecklat av Björn Lagerman. se hans hemsida för vidare information http://fribi.se/

Vaxet

7 Vaxavskiljning

Beroende på vilken teknik man använder följer mer eller mindre vax med i honungen. Där kan också finnas annat som funnits på kakorna ( hela eller delar av döda bin, rester av yngel mm). Dessa ”föroreningar” bör avlägsnas ur honugen. Det kan ske på olika sätt. Huvuddelen av de tillämpade teknikerna bygger på att vaxet flyter på honungen eller att vaxet får passera en eller flera silar. Ofta används en kombination av dessa.

7.1 Sump

Vid större biodlingar användes en sump efter slungan. Den har till uppgift att dels fungera som en buffert av flödet, dels som en grovavskiljare för vaxet. Avskiljningen sker genom att honungen får passera ett antal väggar, varannan gång över, varannan gång under. Mycket av vaxet hinner då flyta upp. En nivåstyrd pump reglerar flödet genom sumpen. Det finns oftast möjlighet att värma honungen till ca 30° så att den lättare kan pumpas och filtreras.

7.2 Silar

En vanlig teknik i hobbybiodlingar är att först avskilja störe partiklar med ett grovt durkslag under slungan. Honungen får sedan passera två strutsilar med olika masktäthet. Normer finns när det gäller silarnas nätstorlek. Silarna tillverkas både i metall (rostfria) eller textil

7.3 Fytsil

En flytsil är en sil som enkelt utrtyckt är nedsänkt så att större delen av silen är under honungsytan i omgivande kärl. Vaxet kan då flyta upp och tätar inte silen lika snabbt. Det omgivande kärlet har bräddavlopp som ger en konstant nivå i kärlet.

7.4 Klartank

En klartank är ett kärl där honungen få stå och vaxet får flyta upp. Tappas av i botten. För den mindre biodlare kan ett tappkärl fungera bra. 

7.5 Separator

Relativt ny teknik där honung och vax skiljs via centrifugalkraften.

En speciellt konstruerad separator används inom FriBi tekniken

7.8 Centrifug

Användes framför allt för att utvinna honung ur avtäckningsvax och vax från t.ex. sumpar.

7.9 övriga tekniken.

7.9.1Spinner

– text kommer.

8 Avtäckningsvaxet

Det vax som blir vid avtäckningen och i sump, silar osv innehåller en hel del honung som kan tas tillvara. Det kan ske på olika sätt.

8.1 Självrinning

Vaxet får självrinna ner i en sil.

8.2 Vaxskruv

Bygger på principen att vaxet,  med hjälp av en skruv, matas genom en perforerad plåt samtidigt som det komprimeras. I den andra änden kommer mycket torrt vax ut.

8.3 ”Nisselåda”

Principen byggger på att allt vaxavfall läggs i en låda med värme både i botten och lock. Värmen ( bottenvärme ) ställs först på 40° så att all honung rinner ut. Därefter höjs värmen och vaxet smälts ut.

8.4 centrifug

se ovan 7.5

8.5 Spinner

text senare

8.6 ”återvinning” genom bina

O.B.S.  Endast vax från egen bigård. Dessa metoder kan medföra risk för smittspridning.

8.6.1Fodelåda

Mindre mängder kan man lägga i lådfodrare i ett tunt lager ( max 1 cm) och låta bina slicka rent. Det brukar ske på 1-2 dygn. Får lådan sitta på längre finns risk för vildbygge i den.

8.6.2 i vinterfodret

Avtäckningsvaxet läggs i det vatten man skall lösa vinterfodret i. När honungen löst sig tillsättes sockret och bina infodras med foderlåda eller liknande ( ej ballong eftersom vaxresterna kan sätta igen foderkoppen). När bina dragit ner fodret slickar de också rent vaxet och det kan tas tillvara.

8.7 Saftmaja eller motsvarande

Bland hobbybiodlare förekommer det ofta att man smälter ut vax i en saftmaja.  Den bör vara av rostfritt material eftersom aluminium, som är vanligast,kan ge rester i vaxet. Detta är speciellt viktigt om vaxet skall användas till salvor eller liknande. Man kan inte återvinna den eventuella honung som eventuellt finns i vaxet med denna metod.

På markanden finns också speciella apparater för detta ändamål.

8.8 Pressning

Kvarvarande honung pressas på samma sätt som ovan. Ibland används fruktpress till detta. Utbytet av honung anses vara litet.

8.9 Återvinning

Utvunnet vax enligt ovan är mer eller mindre rent. Det kan renas genom omsättning om så erfodras. Vax har blivit en eftertraktad vara eftersom antalet biodlare ökar och var 2018 en bristvara.Vax i klump kan sparas utan att det drar till sig råttor eller vaxmal ( det innehåller ingen honung eller pollen). Det kan också lagras avsevärd tid.

Biodlarna använder främst vaxet för att ta fram nya vaxmellanväggar. Vax kan också ingå i t.ex ljus, kosmetika och salvor.

Restprodukterna vid ursmältning (kokonrester pollen mm) kan med fördel grävas ner i grönsaksland / rabatter /kompost eftersom de innehåller ämnen maskarna gilla.

Nästa sida