Apis

 

uppdaterad 18-09-27

Apis Linnaeus 1758

Följande tabell är en något förenklad form, Andra källor kan visa andra indelningar. Lite ytterligare uppgifter längre ner på sidan. Tidigare ansåg man att binas ursprung var Asien. Senare forskning visar på att de ursprungligen kommer från Afrika..

  • Apis andreniformis Smith, 1858                           buskbiet
  • Apis cerana Fabricius 1793                                  det asiatiska biet 
    •  Apis cerana cerana Fabricius 1793
    • Apis cerana indica Fabricius 1798
    • Apis cerana skorikovi Smith 1991 Engel 1999
    • Apis cerana japonica Radoszkowski 1887
    • Apis cerana heimifeng Engel 1999
    • Apis cerana javana Enderlein 1906
    • Apis cerana johni Skorikov 1929
    • Apis cerana nuluensis Tingek 1996
    • Apis cerana philippina Skorikov 1929
  • Apis dorsata Fabricius, 1793                                Jättebiet
    • A. d. dorsata;
    • A. d. binghami Cockerell;
    • A. d. breviligula Maa;
    • A. d. laboriosa Fabricius;                                    
  • Apis florea Fabricius, 1787                                   Dvärgbiet
  • Apis koschevnikovi Enderlein, 1906                     det röda biet   
  • Apis mellifera Linnaeus 1758                                det europeiska biet ( se separat sida)
  • Apis nigrocincta Smith 1861                                 Inget svenskt namn 

I Nepal finns fyra arter och deras huvudsakliga utbredningsområden framgår av denna karta

Utdöda

I fossil har man hittat nu utdöda arter. Se även längst ner på denna sida.

  • Apis armbrusteri
  • Apis henshawi (Cockerell 1907)
  • Apis lithohermaea (Engel 2006)
  • Apis longitibia
  • Apis miocenica (Hong 1983)
  • Apis petrefacta (Riha 1973)
  • Apis vetusta (Engel 1998)

—————————-

Allmännt

Honungsbin finns idag på samtliga kontingenter utom Antarktis. Genom människors försorg har det förts till Nord- och Sydamerika samt Australien. Biodling bedrivs sedan några år även på Island och Grönland. (länkar på länklistan )

——-

Apis andreniformis (Smith, 1858)

Buskbiet Utbredning se länk

——-

Apis cerana (Fabricius 1793)

Det asiatiska biet.

  • Apis cerana cerana Fabricius 1793 Förekommer från Afghanistan i väster över södra och centrala Kina till östra Asiens kust samt norrut till Korea, och söderut till norra Vietnam
  • Apis cerana indica Fabricius 1798 Förekommer i Indien
  • Apis cerana skorikovi Smith 1991 Engel 1999 (även kallad Apis cerana himalaya) Lever i Himalayas berg på höjder mellan 1 900 och 4 000 m.
  • Apis cerana japonica Radoszkowski 1887 Japan
  • Apis cerana heimifeng Engel 1999 centrala Kinas högländer (norra Sichuan, sydvästra Gansu och östra Qinghai).
  • Apis cerana javana Enderlein 1906  Java till Timor
  • Apis cerana johni Skorikov 1929 Sumatra
  • Apis cerana nuluensis Tingek 1996  Sabahs berg
  • Apis cerana philippina Skorikov 1929 Filippinerna

Utbredning se länk. A.cerana används vid biodling. Det ger lägre skördar än det europeiska biet, men har bättre motståndskraft mot vissa preditorer (t.ex. varroa). Det japanska biet ( Apis cerana japonica ) har utvecklat en teknik för att skydda sig mot den asiatiska getingen. När en spejare kommer bollar de den och höjer temperaturen i bollen så att getingen dör av värmeslag. Temperaturen är då endast någon grad lägre än vad bina själva tål.

——

Apis dorsata (Fabricius, 1793)

    • A. d. dorsata; Ursprungligen från Indien
    • A. d. binghami Cockerell; (Indonesian giant honey bee), Malaysia och Indonesien
    • A. d. breviligula Maa; Filipinerna
    • A. d. laboriosa Fabricius; (Himalayan giant honey bee), Myanmar, Laos, södra Kina, östra Indien

Utbredning se länk.

Jättebiet ( både A.dorsata och A, laboriosa) används vid honungsjakt. Båda bygger stora vaxkakor i det fria. I Himalaya sker det främst från klipphyllor och i den södra delen av utbredningsområdet högt upp i framför allt Tulang, som sträcker sig över den övriga regnskogen. ( se även under Nepal i den internationella länklistan)

Jättebina har utvecklat en teknik för att avskräcka den asiatiska getingen. När den närmar sig gör bina”vågen” på kakan. Den uppfattas då som en enda stor individ.

——-

Apis florea (Fabricius, 1787)

Dvärgbiet. Utbredning se länk.

Engelska Little honeybee (Dwarf honeybee)
Ursprunglig spridning: Indien – Bortre Indien

Under senare år har det spritts utanför sitt ursprungliga område och en karta finna här  (aktuell nov 2014) Etablerade populationer i runt Persiska viken, Jordanien  och Sudan och i ett område i Afrfika. Vissa av dessa fynd är rätt sena

Wikipedia har också en lite mera översiktlig karta

Bygger en enda fritt hängande vaxkaka. Dock är denna betydligt mindre än jättebiets. Kakans överdel är plan (vågrätt) och där utföres bidanserna (A. mellifera och A.cerana utför danserna på en lodrätt yta)

Genomsnittlig årsproduktion av honung 200-900 g

——

Apis koschevnikovi (Enderlein, 1906)

Det röda biet  utbredning se länk

——

Apis mellifera (Linnaeus 1758)    Se separat sida.

Det europska biet

——-

Apis nigrocincta (Smith 1861)

Utbredning se länk. Länken visar Nepal

——-

Apis laboriosa

Det stora Himaliska biet, Utbredning se länk.

——

 

Utdöda

I fossil  har hittats olika tidiga honungsbin.

  • Apis armbrusteri 
    • Armbuster´s Honey Bee. Fyndort: Tyskland. Fyndets ålder är något mellan 13,65 och 15,97 miljoner år.
  • Apis henshawi (Cockerell 1907)
    • Henshaw´s Honey Be. Fyndort Europa. Fyndets ålder är något mellan 28,1 och 33,9 miljoner år.
  • Apis lithohermaea (Engel 2006)
    • (Inget namn) Fyndort Japan. Fyndets ålder är något mellan 13,82 och 15,97 mljoner år.
  • Apis longitibia
    • Long-legged Honey Bee. Fyndort Kina. Fyndets ålder är något mellan 11,61 och 15,97 miljoner år.
  • Apis miocenica (Hong 1983)
    • Chinese Miocene Honey Bee. Fyndort Kina Fyndets ålder är något mellan 11,61 och 15,97 miljoner år.
  • Apis petrefacta (Riha 1973)
    • Petrified Goney Bee. Fyndort Böhmen, Fyndets ålder ej angiven.

 

 ¨