Honung

Vad är honung?

uppdaterat 17-03-13

se även Märkning och sorter

Vad är egentligen honung, denna naturprodukt som människorna njutit av sedan urminnes tider?
Livsmedelsverket klargjorde 2003 vad som är honung.

Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Se även livsmedelsverkets hemsida: http://www.livsmedelsverket.se/sok/?q=+LIVSFS+2003:10.+

”Honung” från andra arter av honungsbin

Även andra arter av Apis producerar vad som på engelska kallas honung. Livsmedelsverket vägrar dock vid kontakt svara på vad de produkterna skall kallas på svenska. De hänvisar endast till EUs terminologi.

”Honung” från andra arter av Apis spelar stor roll för försörjningen i olika områden. Apis cerana är spritt över stora områden och hålls i bikupor. Skattning av jättebin sker inom ett stort område från Nepal till Thailand. Se t.ex. Tulang bland växtregistret.

Även ”honung” från andra arter av samhällsbyggande bin skördas. Eftersom det rör sig om småmängder används den framför allt inom naturmedicinen lokalt.

”Äkta honung”

Förr stod det ”äkta” honung på etiketten, men eftersom det inte finns någon oäkta honung, så är det onödigt att poängtera detta. Visserligen kan man tillverka produkter som liknar honung, men likväl är det bara binas produkt som får kallas så.

”Vildhonng”

Vildhonung är ett begrepp som ibland förekommer.Vad som avses är oklart. Troligtvis avses omogen honung med en vattenhalt som överstiger 20%

Sammansättning

Nektar består av flera sockerarter. Binas enzymer omvandlar dessa till druv- och fruktsocker, två enkla sockerarter . Vattnet i nektarn avdunstar bina till dess att vattenhalten understiger 20%. Detta är nödvändigt för att inte honungen skall komma i jäsning.

Förutom druv- och fruktsocker innehåller honung vatten, rörsocker, små  mängder av proteiner, enzymer, mineralämnen,  doft och smakämnen  mm.  Med hjälp av modern analysutrustning har man lyckats finna omkring 180 olika substanser i honung.

Varje blomsort har sin speciella sammansättning av doft och smakämnen. Detta betyder att honung från olika bigårdar får olika smak, beroende av tillgången på olika blommor.

Honung från tappstationer  smakar i stort sett likadant år från år, vilket är målet med deras produkton Det beror på att honung från hela landet blandas innan den tappas på burk.Oftast är honung från oljeväxter basen.  Köper man sin honung direkt från en biodlare, kan smaken variera från ett år till ett annat, ja till och med under säsongen om han skördat flera gånger.  Färgen på honung kan variera från nästan vit till mycket mörkbrun. Det hänger också samman med blommorna. Försommarhonung är som regel ljusare än honung som bina tillverkat av höstens flora. Exempel på ljus honung är sådan från oljeväxter som raps och rybs. Hallonhonung är också en ljus honung. Honung från ljung som blommar på hösten, är däremot mörk.

Flytande

Alla sorters honung är flytande och genomskinliga från början. En tid efter skörden börjar druvsocker att kristallisera ut från honungen. Man säger att honungen kanderar. Genom att röra i honungen under kanderingen, påverkar biodlaren den slutgiltiga konsistensen. Målet är att få honungen mjuk och bredbar med små fina kristaller som känns lena på tungan. Honung med mindre än 30% druvsocker, bibehåller sin flytande konsistens.  Exempel på sådan honung är akacia och apelsinblomshonung.

Honung från Mjölke kan hålla sig flytande under lång tid.

Ren energi

Honung är den mest energiladdade naturprodukten vi har. Dess innehåll av druv -och fruktsocker omsätts snabbt i kroppen till bränsle för musklerna. Den bästa sportdrycken gör man av ett par matskedar honung i en liter vatten. Lite pressad citron gör smaken läskande i värmen.  Vad vi kanske inte tänker på när vi njuter av den goda honungen, är det otroliga arbete bina lagt ner för att producera densamma. För att tillverka en enda tesked, fordras mellan 1000 och 1500 blombesök, och det är bara svenska bin som pollinerar svenska blommor.

Gillar inte honung ?

Det sägs att det finns personer som inte gillar honung. Då kanske de är hjälpta av ett tillvägagångssätt som beskrivs i ”En skrift om biodling på 1700-talet” sid 46 :

Att borttaga honung-smak och luckt af honung

Honungen slås i en förtennt kopparkättil, sätts på elden ock koas lindrigt. Aftages och et wåt kläde löggs öfver en stumd – kokas därpå, och ett annat kläde öfverlägges. På detta sätt fortfares 5 á 6 gånger, då icke den minsta smak af honung kan kännas, annan än socker söt smak.

I en annan bok om biodling rekommenderas att lägga i en glödgad järnspik för att ta bort den otrevliga honungssmaken